livet leker som man brukar säga
I piskande regn och det mörkaste av mörker tog jag bilen till staden Göteborg. Det är Sveriges andra största stad, och där hade ryktet sedan länge nåt mina öron att storaste storasystern firade sin trettioårsdag på allra bästa sätt.
Och visst var det så! Vilken kanonskiva alltså. Folk dansade som galningar, Lina gick på krogen klockan halv 3(!), vinet flödade, en box med vin fanns att tillgå även på toaletten för den törstige. Världens godaste höstgryta puttrade på spisen och fyllde våra tomma magar. Vilken kväll. Magiskt!
Och sen var helgen slut lika snabbt som den påbörjades. Syskon vinkades av och alkoholen rann ur min kropp. Så jag satte mig i min lilla bil igen och for tillbaka till, vad som kallades under festen, sveriges tråkigast stad. Japp, ja åkte hem till tranås. Men det var med nöd och näppe. Herregud. Monsterstormen alltså.
Upplevde den värsta dödsångesten under hela mitt 21 åriga liv, och då har jag ändå lurat döden åtminstone två gånger tidigare. Fy sjutton. Men lipen i halsen kom jag iallafall ut ur det värsta. Hem till min egen storm. Han skräms inte minsann. Han är bara snygg och trygg och bäst.
Så ja lyfter på hatten och tackar för en otrolig helg (fantastiskt bra lina). Nu ska jag läsa lite i Harry Potter. Det är också kvalité.
skriven
Tack hjärtat! För all hjälp och för att du var där och förgyllde min kväll!