mitt liv som skräckfilm
Kära dagbok. För tillfället jobbar jag vid ett jätteläskigt hus. De har allt inom skräckfilmsnormen. Grav med stålkors och lykta på framsidan, the ring-brunn på baksidan, samt en nynnande liten svarthårig tjej som skjutsas till psyk på morgonen. I fredags hade jag fått en bukett av löv nerlagd i väskan. Igår när jag kom hörde jag prasslande steg bakom mig. När jag vände om gömde hon sig bakom the ring brunnen. Galet. Hur mycket lustigkurrar kan man råka ut för?!
Nu i hemmet så knackade det på dörren. Tog då förstås för givet att det var våran son som knackade på. Det var det inte. Det var tre utklädda små häxor. Skammen när jag inser att vi inte har nåt godis. Nu gömmer vi oss när det knackar på dörren. Står inte ut med deras sad-faces. Väntar mig nu äggkastning på fönsterrutorna.