Harar
När pappa dött och jag åkte hem ensam i bilen hade jag bara en tanke i huvudet. Ge mig ett tecken att du inte är borta. Jag tänkte och tänkte och tänkte den tanken, och när jag kom in i Tranås spelade min shuffleade spellista upp farbror Åkes favoritlåt (som också spelades på begravningen) och en hare stirrade på mig. Jag såg det som mitt tecken och blev så glad av tanken att det på riktigt pirrade i kroppen. Som om jag var nykär.
Hela första året såg jag så mycket harar. Säkert 30 stycken totalt? Jag har aldrig sett så mkt harar, varken innan eller efter. På årsdagen var jag i väderstad på ett jobb, och prick när klockan slog 11 och han varit död i exakt ett år så kom fem (!!!) harar och lekte på gräset och fältet nedanför mig.
Sen försvann dem. Inte sett någon sen dess.
Dagen innan nyår såg jag äntligen en hare igen. Dagen innan nyår är samma dag som farbror Åke dog.
Två dagar senare sprang en hare framför bilen på vår gata igen, och idag stod en hare i nästan fem minuter utanför mitt hus och jag och barnen tittade på den hela tiden.
Sen försvann dem. Inte sett någon sen dess.
Dagen innan nyår såg jag äntligen en hare igen. Dagen innan nyår är samma dag som farbror Åke dog.
Två dagar senare sprang en hare framför bilen på vår gata igen, och idag stod en hare i nästan fem minuter utanför mitt hus och jag och barnen tittade på den hela tiden.
trösterikt.