0

Ett tidevarv

Det är nytt år och det här året kommer pappa aldrig få uppleva. 
nyprsafton blev väldigt mkt mer sorgesam än julafton och nu har snart hela januari gått. 
båda barnen kan staka sig fram med läsning, de är så grymma. Vi hittar på saker, Tove har börjat i kör, edda har fått hälsa på hos kompisar utan vuxen. ät Så väldigt stolt över dem, och i en parallell värld hade vi fortsatt åka till mina föräldrars hus nästan varje helg men nu orkar jag inte det. 
Det kändes ett tag som att alla var så nära men nu känns lika långt borta. 
Tänker på mina närmsta vänner, ingen av dem skickade blommor eller dök upp på begravningen. Känner mig mer och mer ledsen över det. 
 
Kännet mig bara så ledsen och besviken på hur allt är och har blivit.