Sista veckan i maj
Känner mig skör. Så mycket nu som drar ihop sig inför stundande årsdag. En månad kvar lite drygt. Sen två år. Ett år bara försvann, sorgeåret. Nu försöker jag fylla alla tomrum med aktiviteter och göranden.
men när jag är stilla tänker jag på den där sista månaden han levde. Pratade vi nåt, sågs vi? Hur mådde han, vad sa vi? Jag minns ingenting, ingenting mer än att jag låg i soffan och skrev ett avskedsbrev och tänkte att det skulle bli vår sista sommar. Men vi fick ingen sommar.
men när jag är stilla tänker jag på den där sista månaden han levde. Pratade vi nåt, sågs vi? Hur mådde han, vad sa vi? Jag minns ingenting, ingenting mer än att jag låg i soffan och skrev ett avskedsbrev och tänkte att det skulle bli vår sista sommar. Men vi fick ingen sommar.
sen pappa dog är verkligen ingenting sig likt och jag saknar honom så himla mkt.