jag kan inte tänka
allt skulle vara så mycket lättare då och allt som gör ont skulle lämna mig.
Just nu står allt på paus men inte alls stilla och jag skulle vilja fått trycka play för längesedan
men det är du som har kontrollen och jag väntan.
Med väntan kommer alltid lite hopp och det är det jag lever för.
skriven
du är bäst, britta. bäst. kom ihåg det!