Nu har jag skrivit ett jätteseriöst författarporträtt av vår folkkära Vilhelm Moberg (robin kan ju googla så vet han också vem det är). Det har gjort mig svettig och sockersugen i vilket fall. Jag är sugen på tårta. Jävla sportlovet kastade tillbaka mig i sockergropen, och jag vill bli frisk från alla mina virus så jag kan börja hårdträna igen. Den bästa musiken under författarporträtts-arbetet var visst Lundell. Det kändes gött, har saknat min Lundellgosse lite, länge sen vi hade en sån här musikstund med honom.