1

rörd till tårar tydligen!

Min kamrat och sångfågel Evelina bjöd in mig till hennes projektarbete idag. Hon och hennes klass har i typ 2 år filat på diverse sång och dans osv med norrköpings symfoniorkester. Jag tackade ödmjukast ja, satte mig på handikapplats (mitt nya favorithak tydligen) och var redo att avnjuta vad som skulle komma ske.
Sedan drar symfonierna igång med ett sjuhelsikes intro, jag börjar gråta, får gåshud osv. Sen klampar evelina in, följd av de andra talangerna och briljerar totalt! Blev så jävla imponerad, stolt och tagen att jag började gråta igen. Sen grät jag i 50 minuter, dvs hela föreställningen. Så jävla häftigt var det.
Efter detta lyckorus blev jag tydligen helt utmattad dessvärre och somnade på tåget. Sov för länge och missade anhalten Linköping C, och missade därför också träning. Motivation att ta tåget tillbaka finns inte, så nu ska jag till Robin och titta på Lost.

Kommentarer:

1 Tobias:

skriven

Känslosamma Britta... :)

Kommentera här: