skrattmåndagen med handledarjohan
Vid elvakaffet skrattade han åt min och plåt-anders förlust i kortspel och lät som en gris när han skrattade. Då skrattade jag upp lite vatten i näsan.
Slutligen efter middagen sa Johan till den andra Anders att jag förmodligen gick på nåt. Golvet svarade jag, och Johan började låtsasskratta som en idiot. Jag började skratta ännu mer. Tårar trängde fram, rösten försvann, hudfärgen förvandlades till nåt lila.
PUH VÄNTA, allt blod samlas ju på ett ställe när jag skrattar, skitjobbigt! kved jag
Ja, tänk hur det är för mig när allt blod samlas på ett ställe, sa Johan.
Ungefär där slutade jag andas av skratt.