lite beröm till mauro
Jag pratar ofta om hur jag älskar (avgudar) artister som sätter ord på allt jag känner. Av någon lustig anledning är det ju det vi vill höra allihopa. Nån sorts bekräftelse som påvisar att mitt i den här storstadsdjungeln så är vi inte ensamna.
Men mauro. Han gör en skiva som heter Musik för nyskilda. En titel som jag då egentligen inte ens borde bli tilltalad av. För nyskild är jag ju verkligen inte, snarare tvärtom. Ja, inte nygift men nykär.
Så han gör alltså denna skiva. Inleder med låten "jag saknar oss" som kan vara en av dom finaste låtarna i svensk musikhistoria. Den är så fasansfullt vacker att jag bara vill lägga mig på golvet och gråta. Eller skrika? applådera? Den framkallar så många känslor i mig att jag inte ens ser skillnad på dom.
Du hoppa från bryggan
I min Rolling Stones t-shirt
Ja visst var det självklart?
Så som det borde va
När jag kysste dej I bilen
På väg in mot stan
Så himla enkelt, och ändå har jag aldrig hört något vackrare.
skriven
den känns skriven till mig. hela skivan. lipar som ett barn.