0

Juni

Nu är vi inne i juni som har blivit dödens månad istället för sommarens finaste. 

Det är snart bara tre veckor till den där hemska dagen. Försöker tänka på hur jag blivit och hur allting annat blivit men jag vet inte. Mycket funkar ju precis som vanligt, men jag blir inte klok på att pappa inte finns längre. Jag saknar honom så det ibland gör fysiskt ont, men oftast är det korta stunder han sköljer över mig och jag låter mig vara ledsen. 

Jag har fortfarande inte läst våra sms vi skickat (och som jag saknar att få!). Det känns så svårt, för där lever han fortfarande på något sätt. 

döden döden döden 

Kommentera här: